Med skenande psykiska ohälsotal och ökade kostnader står vi inför en veritabel tickande bomb. Stora satsningar har gjorts under många år, men trots det går utvecklingen åt helt fel håll. Det är dags att våga dra slutsatsen att det som görs inte fungerar, eller i varje fall inte räcker. Nu måste frågan om förebyggande upp på agendan. Och det är bråttom.
Enligt WHO kommer psykisk ohälsa att vara den största sjukdomsbördan i så gott som hela världen år 2030. Depression och ångestsyndrom hör idag till de stora folksjukdomarna och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Mer än var tredje kvinna insjuknar någon gång i livet i en depression och nästan var fjärde man. Psykisk ohälsa är därför enligt vår mening den största samhällsutmaningen näst efter den globala uppvärmningen.
Förutom lidandet för drabbade individer och deras närstående, kostar den psykiska ohälsan nu samhället över 200 miljarder kronor varje år, motsvarande nära 5 procent av BNP. Utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet har ökat från 7 till nästan 20 miljarder kronor på bara några år och står i dag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron.
Trots att vi i Sverige haft stort fokus på frågan och gjort betydande satsningar under flera år ses ingen ljusning, tvärtom. Ska vi lyckas bryta trenden med stigande psykisk ohälsa måste vi även satsa på förebyggande insatser. Ändå fortsätter politikerna att ösa in pengar i vård, nu senast de stora satsningarna i budgetpropositionen. Rent metaforiskt vill våra svenska politiker lösa problemet med den psykiska ohälsan genom att parkera fler och bättre ambulanser vid klippans fot och stilla vänta på att ta hand om de som faller ned. Insatser för att få människor att inte trilla över kanten, det vill säga prevention, nämner de politiska partierna bara i svepande termer. Här finns varken resurstilldelning eller konkreta politiska förslag trots att både omfattande forskning och evidensbaserade metoder finns tillgängliga.
Nya slutsatser om skenande psykisk ohälsa
Tänk om det inte är närvaron av lidande som orsakar problemen utan i stället frånvaron av välmående enligt WHO:s definition? Då har vare sig den kliniska psykologin eller farmakologin idag ett svar på hur vi ska kunna bryta den negativa trenden med alltmer frekvent måendesvikt hos befolkningen. Den kliniska psykologin har alltsedan andra världskriget utvecklat flera effektiva behandlingsmetoder parallellt med att vi under samma period fått tillgång till allt effektivare psykofarmaka.
Men i båda fallen handlar det om symtomlindring för redan insjuknade, inte om att förhindra att människor insjuknar. I stället måste det handla om att finna insatser som har störst effekt för att stärka den psykiska hälsan.
Det är precis vad forskaren Corey Keyes funnit. Genom omfattande studier över tid har han dels kunnat påvisa att en låg grad av psykologiskt välmående är en potent riskfaktor då det gäller att utveckla psykisk ohälsa. Dels att en hög välmåendegrad fungerar som en skyddande faktor (Keyes, 2010). Vidare anser Keyes (2013) att ha vetenskapliga bevis för att nivån av välmående de senaste 20 åren har sjunkit i västvärlden. Och att det kan vara en av orsakerna till den trend vi ser avseende tilltagande psykisk ohälsa i samhället.
Lösningen ur ett samhällsperspektiv är att på bred front höja den generella nivån av positiv psykisk hälsa hos befolkningen. Det är något som forskaren Felicia Huppert (2009) visat, där även små förändringar i ökad psykisk hälsa hos befolkningen skapar stora effekter i form av minskad psykiska ohälsa.
I länder som exempelvis Kanada, Australien, Storbritannien, Nya Zeeland och i vårt grannland Finland har man tagit denna forskning till sig på allvar. Där arbetar man idag med mental friskvård och hälsofrämjande preventiva åtgärder inom såväl skola, näringsliv som primärvården. I Sverige är vi sena på preventionsbollen. Det här är kunskap och insikter som både politiker och andra intressenter måste ta till sig för att förstå frågans omfattning och kunna sätta in rätt insatser.
Sätt psykologiskt välmående på kartan
Psykisk hälsa är ett brett och komplext område med många olika påverkande faktorer. För att (minska psykisk ohälsa och) förbättra den psykiska hälsan bland befolkningen krävs att många olika aktörer koordinerar sina insatser och samverkar med varandra. Det är också nödvändigt att Sverige antar en långsiktig strategi. Där statens insatser inom området breddas till att omfatta alla relevanta aktörer inom hela välfärdsområdet. Därtill behövs ett förtydligande av ansvar och att uppföljningen inom området bör stärkas.
Fokus på förebyggande lika mycket som på behandling
Trots kunskap och att evidensbaserade metoder för förebyggande finns, förordar i princip alla partier mer resurser till vården. Mer botande men inte till förebyggande. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen fortsatta satsningar för att stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention. För 2023 och 2024 vill man fortsatt avsätta 1,5 miljarder kronor per år för satsningar på bland annat att utveckla och stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa och ohälsa. Lovvärt i och för sig, men satsningarna bidrar inte till att färre drabbas för att fler får behandling. Det behövs särskilt riktade resurser till förebyggande både inom primärvården och inom företagshälsovården. Proaktivitet bör prioriteras före reaktivitet.
Läs mer om hur Qurant arbetar med förebyggande och proaktiv företagshälsa.
Qurant samarbetar med Thomas Lönn på Resistant Minds
som består av ett team experter inom området psykisk hälsa som sprider forskning inom psykologin och neurovetenskapen med fokus på välmående och psykisk hälsa.
Thomas bakgrund: MSc Applied Positive Psychology, MSc Coaching Psychology, PgD Psychotherapy (University of East London/University of Sheffield). Primärvårdskurator med expertis inom området mental friskvård.
Referenser:
Change in Level of Positive Mental Health as a Predictor of Future Risk of Mental Illness
Promoting and Protecting Positive Mental Health: Early and Often Throughout the Lifespan
Psychological Well-being: Evidence Regarding its Causes and Consequences
A meta-analytic review of the Penn Resiliency Program’s effect on depressive symptoms
Positive psychology interventions: a meta-analysis of randomized controlled studies
