Kortisol behöver inte vara dåligt för kroppen – oftast är det ett effektivt hormon som ger energi och produktivitet. Men vid långvarig stress kan kroppen producera för mycket. Läs mer om kortisol och hur du kan lugna dina nivåer om du är stressad.
Kortisol har fått ett lite orättvist rykte. Eftersom det populärt kallas för kroppens eget stresshormon så förknippas det ofta med förhöjda stressnivåer. Och stress är ju dåligt – eller hur? Nja, stress är ju egentligen bara stress – det är vår reaktion på stressen som påverkar oss. Samt hur långvarig den är.
Ett hormon som hjälper
Kortisol gör många bra saker för kroppen. Hormonet hjälper oss att vakna på morgonen, hinna med bussen och gå till jobbet. Kortisol skickar små kemiska budbärare till resten av kroppens funktioner vars reaktion beror på vilken typ av meddelande det är. Nästan varenda en av våra celler är mottagliga för meddelanden från kortisolet; från hjärna till hjärta, mage, blod till ämnesomsättning, immunförsvar och ben. Ett minst sagt viktigt hormon med andra ord.
Överskott av kortisol
Kortisolet är generellt som högst på morgonen och sjunker sedan långsamt under dagen. Förr i tiden hjälpte kortisolet oss när vi behövde fly från fara, men idag är det oftast våra hjärnspöken som utgör den största faran. Kroppen kan dock inte alltid skilja på tankar och yttre omständigheter så när vi stressar upp oss eller oroar oss reagerar den som att vi är i fara – och vi får ett ökat kortisolpåslag. Syftet med kortisolet är att stabilisera kroppen men om vi oroar oss mycket under en lång tid eller lever i så kallat beredskapsläge får varken kroppen eller hjärnan vila. Det är då vi får ett överskott av kortisol. Vi får svårt att hänga med och i längden kan vi få sämre minne och koncentrationsförmåga.
Styr viktiga funktioner
När vi upplever starka känslor aktiverar kortisolet vår amygdala, hjärnans känslocentrum. Det kan ske om vi blir förälskade, skrämda eller stressade. Om vår amygdala aktiveras om och om igen under lång tid blir den hyperaktiv och kan skapa en kronisk ängslighet. Kortisol får också vårt blodsocker att stiga, vilket kan ge viktuppgång men ännu värre belasta hjärtat. En överproduktion av hormonet kan resultera i en slags hjärndimma som om vi har otur leder till utmattningssyndrom.
Kortisol i sig är inte skadligt och ett ökat påslag behöver absolut inte leda till utmattningssyndrom eller hjärndimma. Stress i sig är inte skadligt, utan det är vår reaktion på det som räknas. Det absolut viktigaste är vår förmåga att återhämta oss. Här är några tips på hur du får bättre kontroll över dina kortisolnivåer:
- Rör på dig!
Vältränade människor återhämtar sig snabbare. Kortisolet stiger direkt efter intensiv träning, men sjunker efter några timmar till en lägre nivå som håller i flera dagar efteråt. - Sov….
När kroppen fylls på med sömnhormonet melatonin så sjunker kortisolet. När det är dags att vakna ökar sedan vårt kortisol igen för att göra oss pigga. Om du sover för lite kommer kroppen att producera mer kortisol än melatonin och det kan skapa obalans.
- Drick mindre kaffe
Koffein gör att kroppen producerar mer kortisol.
- Ta paus.
Om du sitter ner en längre stund rekommenderas att du reser på dig under 5 minuter en gång i timmen.
- Ät rätt.
Att äta rätt mat är bra för allt, men viktigt för att sänka stressnivåerna är också att äta på rätt sätt. Se till att lunchen blir en paus – och försök att undvika lunchmöten eller snabba matlådor framför datorn.
- Hitta din avslappningsteknik.
En promenad, meditation, andningsövningar, lyssna på en pod eller läs en bok. Avslappning är olika för olika människor, men en tumregel brukar vara att stänga av datorn och telefonen.
- Lyssna på din kropp.
Ryggont, muskelvärk, huvudvärk, magont, minskad sexlust och matlust kan alla vara resultat av ett ökat stresspåslag. Lär dig att lyssna på kroppen så blir du bättre på att märka när du är i obalans – och kanske även ditt kortisolvärde.
Här hittar du fler tips!
Om du är orolig för att du stressar för mycket och vill testa dina kortisolnivåer så kan du som är kund hos oss höra av dig för en hälsokontroll.
