När Maria Ergül drabbades av utmattningssyndrom för några år sedan, ville hon i sin iver lära sig mer om stress, press och krav. Då insåg hon att det saknades bra, konkret och enkel kunskap. Det blev födseln till ”Vägra väggen”, som idag är en av Sveriges främsta digitala plattformar inom stress.
Maria Ergül är född och uppvuxen i Västerås och som ung satsade hon på en karriär inom fotbollen, men en skada fick henne att styra om skutan mot HR. Att valet föll på Human Resources är ingen slump, hon har alltid varit intresserad av kombinationen människor och affärer.
Du kan inte ha det ena utan det andra och det är där jag vill vara med och påverka, säger Maria Ergül, grundare av Vägra Väggen.
Utmattningssyndrom blev starten på nått nytt
– 2016 drabbades jag av en ny ”skada” – den här gången utmattningssyndrom. Under den här tiden tog jag reda på allt om stress och bildade plattformen Vägra Väggen. För min kamp mot stressen fick jag bland annat pris som årets vardagshjälte 2019. Och 2021 debuterade jag som författare med boken, ”Vägra väggen – facit till hållbara medarbetare”. En bok som toppat ledarskapsgenren på såväl Bokus som Adlibris topplistor. Idag kombinerar jag mitt arbete med Vägra väggen med konsultföretag inom HR.
Finns det fördomar om utbrändhet?
Tyvärr massor, fördomar bottnar sig ofta i okunskap och ignorans. Mina stressklienter berättar att de ofta får höra att de är för känsliga, att de måste lära sig att säga nej eller att de bara måste sluta säga ja. Om det vore lika enkelt att sluta stressa som att säga det, hade sjukstatistiken för stress sett annorlunda ut.
Vilka faktorer i arbetslivet skulle du säga ökar risken för utbrändhet?
– Det finns många, och vad som helst kan stressa vem som helst. Övergripande är att när kraven som arbetsgivaren ställer överstiger tillgängliga resurser, skapas obalans vilket kan leda till stress. Fortsätter obalansen över tid, blir utmattning ofta resultatet.
I min bok redogör jag tydligt för riskfaktorer och hur man kan överkomma dom, men för att nämna några:
⚠️ Underbemanning (färre förväntas göra mer)
⚠️ Otydlighet (Mål, krav, arbetsprocess etc)
⚠️ Dåligt ledarskap (brukar säga att dåligt ledarskap är en synonym till utmattning)
⚠️ Bristande kontroll och inflytande över sitt arbete
⚠️ Avsaknad av psykologisk trygghet (får inte uttrycka känslor av stress, överbelastning etc)
Lever vi ett högprestationssamhälle?
– Det tycker jag att vi gör. Vi har alla tillsammans skapat ett prestationssamhälle genom att konstant prisa prestationer så till den nivån att många identifierar sig med vad de presterar. Gud förbjude om någon skulle säga att hen är nöjd. Då vill man tydligen inte längre utvecklas.
Finns det en föreställning om att man SKA vara stressad för att prestera bra?
Man tror att prestationer föds av att arbeta hårt, i min bok förklarar jag hur man ska arbeta smart för att prestera bra. I en cirkel av vad som föder prestationer så är vila nästan det som är mest produktivt. Att köra en bil på tom tank går inte, därför tankar vi bilen för att den ska rulla, detsamma gäller för oss människor. Men det glömmer alldeles för många bort, eller saknar kunskap om.
Kan acceptans av hög stress vara en del av företagskulturen?
– Jag var inne på det tidigare, att skapa psykologisk trygghet på arbetsplatsen. Finns det, så vågar medarbetare flagga för sitt mående i tid vilket hjälper arbetsgivare att undvika sjukskrivningar. Det finns en vanföreställning om att alla alltid har mycket och att det är så det är, som att det skulle vara något man inte kan förändra eller påverka. Vi kan inte påverka vädret, men vi kan påverka stress på arbetsplatsen. Dessutom ser många hög stress som att medarbetare har mycket att göra och därmed jobbar hårt… men ofta blir man ineffektiv av för mycket stress och gör ingenting.
Ledarskapet är absolut viktigast i kampen mot stress på jobbet, det är ledarna som sätter agendan. Medarbetarna gör som ledarna gör. Det finns många bra chefer, men de får inte förutsättningar för att kunna vara bra ledare. Vill man skapa förändring, börja med ledarskapet.
Utbrändhet är ett samhällsproblem, hur kan vi förändra denna utveckling?
– Det krävs många olika insatser. En av de frågor jag driver intensivt är att försöka få till en förändring inom skolan. Att införa ämnet psykisk hälsa ska vara obligatoriskt i dagens samhälle. Politiker måste kliva fram och prioritera den här frågan, speciellt då det går att påverka förändring. Det måste tillkomma nya lagar på flera olika nivåer. Idag har företag en skyldighet enligt lag att se till att arbetsbelastningen inte blir så hög hos de anställda att den riskerar att leda till ohälsa. Men det finns inga särskilda kontroller som säkerställer att detta följs av arbetsgivarna, så lagen i sig blir absurd. Regelverket måste ändras till att alla företag i anslutning till sin redovisning till styrelsen enligt lag måste presentera hur de arbetar systematiskt för att motverka stress på sin arbetsplats. Företag gör det de mäts på.
Viktigt också att individen inser att man inte kan sitta och vänta på att arbetsgivare ska lösa ens mående utan man måste ta ansvar för sitt eget välbefinnande. Prioritera sig själv för ingen kommer tacka dig när du arbetat dig sjuk.
Hur väl lyssnar du på kroppens signaler idag?
– Jag kan följa min stress och har bra strategier att ta till när jag känner att det drar iväg. Bland annat arbetar jag aktivt med gränssättning, prioritering utifrån Stephen Coveys modell och så ser jag vila som en aktivitet där jag producerar energi till mig själv vilket gör att jag presterar bättre.
Det tar tid att bränna ut sig, vilka är varningsflaggorna?
– I min bok går jag ingående igenom detta, men vanliga så kallade ”red flags” är:
🚩 Rubbad sömn
🚩 Fysiska symtom såsom aptitförlust eller ökad aptit, magbesvär, spänningar i kroppen
🚩 Huvudvärk
🚩 Ljud- och ljuskänslighet
🚩 Svårigheter med minnet
🚩 Känslosystemet går på högvarv och man kan bli mer temperamentfull eller med lågmäld
🚩 Trötthet som inte har någon annan fysisk orsak
Stöd och råd
Om du behöver hjälp med att ta reda på vilket stöd du som arbetsgivare kan få, ta gärna kontakt med oss på Qurant Företagshälsa.