I Sverige brukar vi tala om att det är högt i tak när man kan göra sin röst hörd på jobbet. Ett sådant klimat präglas av psykologisk trygghet. Vinsterna med det är många, menar Louise Bringselius, docent och lektor i organisation och ledning som i dagarna kommer ut med den första svenska boken i ämnet.
Psykologisk trygghet är ett begrepp som rönt stort intresse bland HR- och ledarskapsintresserade i Sverige och världen de senaste åren. Bakom begreppet ligger den amerikanska psykologiprofessorn Amy Edmondson som forskat i flera decennier om vikten av att känna sig trygg på jobbet. Louise Bringselius såg behovet av en bok på svenska som sätter ljuset på frågan i ett svenskt sammanhang.
Det här är psykologisk trygghet
Så vad är psykologisk trygghet? Louise Bringselius beskriver det som ett organisationsklimat där anställda känner sig trygga att ge uttryck för sitt omdöme, utan rädsla för att bli bestraffade av omgivningen. Konkret skulle det kunna vara att du vågar berätta när något är på väg att gå riktigt fel, eller vågar säga att du själv begått ett misstag. Det kan också vara att du känner dig säker på att om du berättar om de missförhållanden du ser i er organisation, kommer ledare ta hand om informationen utan att bestraffa dig för att du lyfter fram det du vet.
– Men psykologisk trygghet ska inte förstås som ett krav på människor att tala, utan att ge förutsättningar att göra det, säger Louise Bringselius.
En fråga om liv och död
Särskilt viktig är psykologisk trygghet i verksamheter som hanterar stora tekniska eller mänskliga risker, som industrin, polisen, sjukvården och socialtjänsten. Studier inom sjukvården har kunnat koppla en kultur av psykologisk trygghet till ökad patientsäkerhet och minskad frekvens av medicinska fel.
– Tryggheten innebär att anställda vågar säga ifrån när någon håller på att göra ett allvarligt misstag. När klimatet är öppet, tryggt och prestigelöst kan det rädda liv, säger Louise Bringselius.
Påverkar verksamhetens framtidsutsikter
Psykologisk trygghet är själva förutsättningen för att både individer och verksamheter ska kunna utvecklas och blomstra, menar Louise Bringselius.
– Det minskar stressen kring fel och misstag och allvarliga oegentligheter i verksamheten slipper gå under radarn. Medarbetare vågar komma med idéer och förslag. Så den psykologiska tryggheten påverkar till och med verksamhetens långsiktiga konkurrenskraft.
”Det kräver mod att visa sårbarhet och medge att du har gjort fel. Men genom att erkänna misstag och prata om dem kan vi komma närmare varandra och öka förståelsen för varandra. När människor blottar sig på det viset får vi inte möta dem med en skeptisk eller kritisk blick, utan då behöver vi lyssna förutsättningslöst och utan att döma.”
Louise Bringselius, Psykologisk trygghet, Volante 2023
Motsatsen: en tyst organisation
Det som är motsatsen till psykologisk trygghet beskriver Louise Bringselius som tystnadskultur. I en sådan miljö sopas problem under mattan och tystas ned. Människor blir rädda att begå fel eller misstag, och när det väl händer söker de syndabockar i stället för att se hur systemet skapar grogrund för felsteg i verksamheten.
– Otrygga medarbetare är tysta medarbetare.
Börja bygga en tryggare organisation
För att skapa mer psykologisk trygghet på arbetsplatsen finns det en rad konkreta saker att göra:
- Visa tillit till varandra i organisationen och tro på varandras förmågor.
- Titta på hur ni styr verksamheten. Om konkurrens mellan individer premieras ökar den psykologiska otryggheten.
- Se felsteg och misstag som en lärprocess i stället för att leta efter syndabockar. Lärande är lika viktigt som trygghet om man vill ha en högpresterande organisation.
- Visa att det är okej att gå utanför beslutslinjen. Har man alltid verksamhetens bästa i fokus måste det vara okej att prata direkt med den som kan fatta beslut, i stället för att behöva gå omvägar.
- Utveckla ett lyssnande och coachande ledarskap. I en psykologiskt trygg miljö ses ledarskapet som en kollektiv process, det vill säga, vi blir alla ansvariga i någon mån. Det kräver att de som har chefspositioner verkligen lyssnar och är ödmjuka inför att andra kan sitta på rätt svar. Acceptera och välkomna att bli ifrågasatt.
- Sluta se kritiska medarbetare som illojala motståndare. Var i stället glad åt, och premiera, medarbetare som vågar lyfta fel och brister. Se det som att de faktiskt vill verksamhetens bästa.
- Inse att om du vill bygga större trygghet så kommer det bli mer diskussion i organisationen. Vilka risker får vi ta? Vilka målkonflikter har vi? Vilka sanningar lever vi efter som kanske inte stämmer? Ledare måste hålla den typen av diskussion levande hela tiden.
Vågar vi – och lyckas – bygga den här kulturen ser Louise Bringselius stora vinster för individer, verksamheter och samhället i stort.
– Medarbetarna möter kunderna i vardagen. Då måste de, och även kunderna, känna sig trygga i att lyfta sådant som inte fungerar eller kan bli bättre.
Mer information
Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar (Volante, 2023) av Louise Bringselius. Boken riktar sig både till den som är anställd och till den som är chef.
JENNIE JENSEN
Qurant är Sveriges mest nytänkande företagshälsa. Boka ett möte för att se hur vi kan sänka din sjukfrånvaro och hjälpa dig bygga en tryggare, friskare arbetsplats.
