Kvinnohälsa

Klimakteriekunskap kan förbättra prestationer och minska sjukfrånvaro

Klimakteriekunskap kan förbättra prestationer och minska sjukfrånvaro

Vi behöver bli bättre på att förstå hur klimakteriet påverkar arbetslivet. Genom att öka kunskapen kan fler få bättre förutsättningar att göra sitt jobb och sjukskrivningarna bli färre. Det menar HR-experten Anna-Karin Mikkelä.

Det var när Anna-Karin Mikkelä själv kom in i förklimakteriet som hon insåg att hon under alla år med jobb inom personalområdet hade undgått att se hur den här perioden påverkar så många i arbetslivet.
– Många av medarbetarna jag haft i rehabiliteringsprocesser var i klimakteriet. Men jag hade aldrig tänkt tanken att det var det de var drabbade av. Och kunskapen i vården är tyvärr alldeles för låg. Så jag började läsa på om vad klimakteriet är och hur vi kan arbeta för att underlätta för medarbetare i den här fasen.

Idag är Anna-Karin Mikkelä certifierad klimakteriecoach. Hon jämför klimakteriekunskap med hjärtlungräddning; det är kunskap som kan gagna både arbetsplatsen och i privatlivet. Hon menar att det är bra att börja på en allmänbildande nivå.
– Att ta upp klimakteriet på jobbet handlar inte om att kräva att varje kvinna ska fläka ut sig om sina klimakteriesymtom, utan om att sprida kunskap och ge alla medarbetare förutsättningar att göra ett bra jobb oavsett vilken fas i livet de är i.

Att okunskapen om klimakteriet är stor bekräftas i en färsk studie från hygien- och hälsoföretaget Essity Nordic med 16 000 kvinnor globalt. Studien visar att hälften undviker att prata om besvären på jobbet då de är rädda för att betraktas som gamla.

Majoriteten drabbas av symtom som påverkar jobbet

Klimakteriet infaller i regel i 40–60 årsåldern i en kvinnas liv. Ungefär en femtedel känner inte av några symtom, men uppåt 80 procent av alla kvinnor märker att de inte längre mår som de brukar. Det handlar inte om en övergångsfas på några månader – den här fasen kan hålla i upp till tio år.

Klimakteriesymtomen kan variera, men vanliga tecken är att man inte längre känner igen sig själv, får koncentrationssvårigheter, svårare att minnas, värmevallningar, humörsvängningar och likgiltighet. Kvinnan kan få återkommande urinvägsinfektioner och problem med torra slemhinnor och ögon, mer PMS och oftare huvudvärk, led- och ryggvärk.
– Du kan gå från att kunna jonglera massor av bollar till att knappt orka med en. Du blir mer stresskänslig, drar dig undan och det börjar märkas på jobbet att du inte längre är lika mycket på hugget. Kanske känner du dig mer som en bluff än någonsin tidigare. Sådana saker kan signalera att du är i klimakteriet, säger Anna-Karin Mikkelä.

Lättare att fråga om klimakteriet på en utbildad arbetsplats

Här kanske du som chef börja tycka att det känns jobbigt – kanske lite för privat? Men Anna-Karin Mikkelä menar att eftersom klimakteriet påverkar jobbet (det går ju inte att lämna hemma) så är det på sin plats att chefer, med omtanke, vågar lyfta frågan med medarbetaren.
– I det fallet blir det så mycket enklare om man faktiskt har utbildat hela arbetsplatsen i vad klimakteriet är, hur det kan påverka och hur vi kan underlätta. Det ingår i chefernas rehabiliteringsansvar att kunna prata om det här på ett respektfullt och omtänksamt sätt. Om vi kan prata om det kan vi erbjuda stöd så att medarbetaren får bättre förutsättningar att göra ett bra jobb, samt minska risken för sjukskrivningar.

FAKTA

Så blir er arbetsplats mer klimakteriesmart

  • Förstå att klimakteriet inte är någonting privat eller skamligt. Alla kvinnor går igenom det. Om vi vill ha arbetsplatser där alla kan trivas och prestera behöver vi ge rätt förutsättningar, oavsett livsfas.
  • Se till att få med fack och skyddsombud i kompetensutvecklingen om klimakteriet så att de förstår att det är av omtanke som vi intresserar oss för de här frågorna.
  • Utbilda hela arbetsplatsen i vad klimakteriet är och vilka symtom och hjälp som finns att få.
  • Lär chefer att upptäcka tidiga tecken (som upprepad korttidsfrånvaro) och att ställa frågor om klimakteriet på ett omtänksamt sätt.
  • Se över om ni kan inkludera frågor om klimakteriet i frågebatterier som ni använder i hälsosamtal med medarbetaren.
  • Ta reda på vilka anpassningar ni kan göra för den som är drabbad av klimakteriebesvär. Ni kanske kan erbjuda hemarbete, flexibelt schema, köpa in fläktar eller placera medarbetaren i närheten av ett fönster. Kolla även vilka symptom er företagshälsa kan hjälpa med – exempelvis sömnproblem.

JENNIE JENSEN
Nyhetsbrev

Få senaste nytt från oss om personal och hälsa

*” anger obligatoriska fält

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Vi delar aldrig din e-post eller skickar spam. Läs mer om integritet och GDPR