Ett starkt psykologiskt kapital ökar motståndskraften

Hur möter du och dina medarbetare svårigheter? Det är en viktig fråga när ekonomin, omvärlden och det politiska läget gungar. Den goda nyheten är att förmågan att hantera motgångar går att öva upp. Vi har pratat med Kristina Bähr om psykologiskt kapital och resiliens på arbetsplatsen.

Begreppet psykologiskt kapital myntades av forskarna Fred Luthans och Carolyn Youssef-Morgan och har bekräftats i ett flertal studier. Det psykologiska kapitalet består av de utvecklingsbara mentala resurser som hjälper oss att må och prestera bra, och klara oss bättre genom kriser och svårigheter. Ungefär 50 procent av faktorerna som utgör det psykologiska kapitalet är inte genetiska – och går därför att påverka.

Vinsterna med ett högt psykologiskt kapital

Att ha ett högt psykologiskt kapital gör skillnad både privat och på jobbet. På arbetsplatsen är ett högt psykologiskt kapital förknippat med högre engagemang, mer motivation och bättre prestationer. Det har också en positiv inverkan på upplevd stress och utbrändhet, och stärker ledarskap, kommunikation och samarbete.

Fördelarna för arbetsgivare är många: trygga, välmående medarbetare innebär ofta lägre personalomsättning, färre sjukskrivningar och bättre ekonomiska resultat. Det finns alltså mycket att vinna på att öka det psykologiska kapitalet hos både chefer och medarbetare.

Hopp, egenförmåga, resiliens och optimism: HERO

Det psykologiska kapitalet består av fyra delar, eller valutor: hopp, egenförmåga, resiliens och optimism. Hopp handlar om att sätta upp mål och känna en stark drivkraft att nå dem. Egenförmåga handlar om självförtroende, alltså att känna en tilltro till sin egen förmåga att utföra vissa handlingar och uppgifter. Resiliens handlar om motståndskraft, det vill säga att kunna hantera svårigheter och motgångar – till och med kriser – och komma tillbaka, kanske till och med starkare än innan. Optimism handlar slutligen om att generellt ha en positiv syn på tillvaron och på framtiden.

Från skolan till chefshandledning

Just resiliensen är extra viktig i oroliga tider. Kristina Bähr är chefshandledare, coach och barnläkare. Hon kom nyligen ut med boken Resilient ledare: träna förmågan att hantera motgångar och andra påfrestningar (Liber, 2023).
– Resiliens är en form av återhämtningsförmåga eller förmåga att ta sig tillbaka till funktion när man mött belastning. Det är alla de kompetenser som krävs för att återfå kapacitet och kunna tänka och fungera utan att hamna i konflikt eller känna sig överbemannad, säger hon.

Kristina Bähr har arbetat mycket i skolan med insatser att förbättra psykisk hälsa hos elever. Hon insåg att samma strategier kunde användas i hennes chefshandledning.
– Det handlar om självmedvetenhet och emotionell reglering; att kunna trösta sig själv, tänka realistiskt utan för mycket självkritik och se verkligheten som den är – utan att hamna i automatiska tankevurpor. Det handlar också om att jobba med hopp, tacksamhet, framåtriktning, omtanke och kärlek.

En nödvändig förmåga för ledare

När en chef har god resiliens så kan han eller hon arbeta på flera nivåer samtidigt. De kan ha överblick över helheten när de navigerar genom problem, se gruppens utmaningar och förstå vad som krävs för att nå målet, samt hjälpa till att ta in fler perspektiv.

Resilienta chefer har även ett individperspektiv – en känsla av att kunna påverka sin vardag och bibehålla balans i sitt eget välmående.
– Som chef kommer du möta motstånd och bli provocerad. Att kunna lugna sig då och gå in i samtal med empati och lugn är jätteviktigt. Utan resiliens blir det utmattande att vara ledare eller chef. Det är en nödvändig förmåga i ledarrollen. Men det behövs också organisatoriska förutsättningar – är det allt för slimmat blir det svårt.

TIPS

Tre övningar för att stärka det psykologiska kapitalet

Ett starkt psykologiskt kapital hjälper hela arbetslaget att bli bättre på att ta sig igenom tuffa tider. Kristina Bähr ger tre förslag på övningar för både chefer och medarbetare:

Skriv dagbok. Självreflektion är avgörande och att skriva är ett konkret sätt att reflektera på. En del använder ett A3-papper och klisterlappar för att beskriva vad som gått bra och vad som varit utmanande. Andra tar till dagboken.

Fördelen med att skriva dagbok är möjligheten att gå tillbaka och se vad man faktiskt har lärt sig och utvecklat under tid. Då blir det tydligt vad man har övervunnit och man kan lägga kraft på det som ger energi, i stället för det som tar den. Att summera dagen med tacksamhet är klokt och kan vara så enkelt som att skriva ner några meningar som: ”Jag är glad över samtalet med X angående Y” eller ”Jag är tacksam över att vi tar oss framåt”.

Öva på emotionell reglering. Reflektera över situationer du vet väcker irritation eller frustration så att du kan hantera känslorna bättre nästa gång. Det kan exempelvis vara effektivt med något så enkelt som att skriva ner det du känner i stunden och sedan stryka över det. Eller att gå i väg och lugna dig en stund i stället för att triggas och höja rösten. Det handlar om att förstå vad som händer inom oss för att kunna reagera annorlunda.

Förstå dina automatiska tankar bättre. Vi har alla automatiska tankar. Exempelvis katastroftankar, (för) snabba slutsatser och tron att andra kan veta vad vi tänker. Men här behöver vi stanna upp och få syn på våra egna tankar. Stämmer de verkligen?

Ta fram en mental kontrollista där du frågar dig själv om du verkligen har tillräcklig information för att lita på din slutsats. Det gäller även när du är i gruppsammanhang; anta inte att alla överens, ta reda på om det faktiskt stämmer.

Chefer som är trygga i sitt ledarskap är grunden till välmående, produktiva team. Därför erbjuder vi på Qurant Företagshälsa samtalsstöd till ansvariga chefer, oavsett om det gäller hälsofrågor, konflikter eller det dagliga arbetet. Vill du veta mer? Boka ett möte idag.