Vad är företagshälsovård?

Företagshälsovården är en expertresurs som hjälper arbetsgivare att följa sitt arbetsmiljöansvar, med stöd kring arbetsmiljö, medarbetarhälsa och rehabilitering. Syftet är att förebygga ohälsa, minska sjukfrånvaro och skapa hållbara arbetsplatser.

Företagshälsovård är mer än bara vård, kontroller och hälsoundersökningar kopplade till jobbet. Det är ett strategiskt stöd som hjälper organisationer att skapa friska och attraktiva arbetsplatser, minska risker och i längden öka arbetsförmågan och produktiviteten i hela verksamheten.

Företagshälsovård bygger på tre huvudkompetenser.

1. Medicinsk kunskap för att förstå hälsobesvär och ge rådgivning vid sjukdom.
2. Psykosocial kompetens för att hantera stress, konflikter och arbetsbelastning.
3. Ergonomisk kompetens för att anpassa arbetsuppgifter och arbetsplatser så att kroppen håller i längden.

Tillsammans gör kompetenserna det möjligt att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. I stället för att vänta tills någon blir sjuk kan företagshälsovården identifiera risker tidigt. Det kan röra sig om för hög arbetsbelastning, mental ohälsa eller fysiskt krävande arbetsmoment. Genom att agera tidigt kan arbetsgivaren ofta förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsan ger också stöd när ohälsa redan uppstått, till exempel genom bokning av vård, bedömning av arbetsförmåga, förslag på anpassningar och stöd i rehabilitering tillbaka till arbetet.

Vill du veta vad företagshälsovård innebär i praktiken? Läs mer om våra tjänster inom företagshälsovård.

Arbetsgivare måste ha tillgång till expertstöd för att hantera de arbetsmiljörisker som finns på just den arbetsplatsen. Kravet finns i Arbetsmiljölagen, 3 kapitel 2 c §, som säger att arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp när arbetsförhållandena kräver det.

Exempel på när företag behöver ta in företagshälsa:

• Systematiskt arbetsmiljöarbete: till exempel att fånga upp risker i tid och förebygga ohälsa och sjukskrivningar
• Rehabilitering: ge stöd till medarbetare som är eller riskerar att bli sjukskrivna

Verksamheter med större hälsorisker har extra tydligt behov av företagshälsovård:

• Jobb som kräver medicinska kontroller (t.ex. vid buller, vibrationer, kemikalier eller nattarbete)
• Arbetsmiljöer med tungt fysiskt arbete, hög stressnivå eller riskfyllda moment
• Större eller mer komplexa organisationer där det behövs specialistkunskap om arbetsmiljö och rehabilitering

Det betyder att det inte finns ett generellt lagkrav på avtal med företagshälsovård i alla verksamheter. Men när det krävs extern expertis är företagshälsan en oberoende resurs med medicinsk, psykologisk och ergonomisk kompetens kopplad till arbetet.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att:

• skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö
• förebygga ohälsa och olycksfall
• ha fungerande rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete
• organisera arbetsanpassning och rehabilitering
• ta fram en plan för återgång i arbete vid längre sjukskrivning

Arbetsgivaren ansvarar också för att tidigt fånga upp signaler som återkommande korttidsfrånvaro eller hög arbetsbelastning. Försäkringskassan konstaterar att arbetsgivaren alltid har det yttersta ansvaret, men företagshälsan kan hjälpa arbetsgivaren att fullfölja sitt ansvar.

Enligt Socialstyrelsen kan arbetsgivare ta hjälp av företagshälsovården både i det förebyggande arbetet och när någon behöver rehabilitering. Det är en viktig partner för att minska hälsorisker, skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö och stötta ett långsiktigt arbetsliv. Företagshälsovården kan också ge stöd till både chefer och medarbetare vid sjukskrivning och rehab, till exempel genom att bedöma arbetsförmåga och föreslå anpassningar på jobbet.

Stödet från företagshälsan består av flera olika sätt att hjälpa arbetsgivare att skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö.  

Organisationsnivå: Arbetsmiljö och sjukfrånvaro analyseras. Resultatet används för att ge konkreta rekommendationer om förebyggande åtgärder och prioriteringar i arbetsmiljöarbetet.

Gruppnivå: Mönster i frånvaro och arbetsbelastning bryts ner per avdelning eller team. Det gör det möjligt att identifiera var stress, hög belastning eller samarbetssvårigheter uppstår och sätta in riktade insatser.

Individnivå: Medarbetare kan få medicinska bedömningar, samtalsstöd och rådgivning. Det kan handla om att fånga upp tidiga signaler på ohälsa och ge konkreta tips och åtgärder som gör det lättare att må bra och fungera i jobbet.

Företagshälsovård är ett teamarbete där flera yrkesroller bidrar med olika perspektiv. Några av de vanligaste är företagssköterskor, läkare och psykologer.

Det gör en företagssköterska

Företagssjuksköterskan är ofta första kontakten vid skada eller sjukdom. De fångar tidiga signaler på ohälsa och ger råd kring livsstil och arbetsvanor. De kan också följa upp sjukfrånvaro, stötta i enklare medicinska frågor kopplade till arbetet och boka vård vid behov.

Läkarens roll i företagshälsan

Företagsläkaren är en av de medicinska experterna inom företagshälsovården. Rollen kan vara både klinisk och rådgivande beroende på situation och behov i organisationen.

En del av arbetet handlar om medicinska kontroller och bedömningar kopplade till arbetet, till exempel vid exponering för buller, kemiska ämnen eller andra risker i arbetsmiljön. Företagsläkaren kan även träffa medarbetare för att bedöma arbetsförmåga vid sjukdom eller skada, ge medicinska rekommendationer och vid behov utfärda tjänstbarhetsintyg.

Företagsläkaren ger också stöd till chefer och andra yrkesroller inom företagshälsan i frågor som rör arbetsmiljö, hälsorisker och sjukfrånvaro. Arbetet sker ofta i samarbete med andra specialister för att skapa en helhetsbild av hur arbetsmiljö, organisation och hälsa hänger ihop.

Psykologer inom företagshälsovården

Psykologstöd inom företagshälsovården hjälper till att förebygga och hantera psykisk ohälsa som hänger ihop med jobbet. De kan stötta medarbetare vid till exempel stress, oro eller utmattningssymtom genom samtal och tidiga insatser som minskar risken för längre sjukfrånvaro.

Psykologer ger också stöd till chefer i frågor om arbetsbelastning, konflikter och förändringar i organisationen, samt håller utbildningar om stress och hållbart arbetsliv. Målet är att skapa arbetsplatser där människor mår bra och inte mår dåligt på grund av jobbet.

Så tidigt som möjligt när tecken på stress, ohälsa eller arbetsmiljöproblem uppstår.

Tidiga signaler på ohälsa kan vara återkommande korttidsfrånvaro, konflikter eller hög arbetsbelastning. Ju tidigare stöd sätts in, desto större chans att undvika sjukskrivning. Företagshälsovården hjälper till att hitta orsaker och föreslå förebyggande åtgärder som passar verksamheten.

Primärvården behandlar sjukdom och besvär generellt, medan företagshälsovården har ett särskilt fokus på hur arbetet påverkar hälsan och arbetsförmågan.

Även om företagshälsovårdens huvudsakliga fokus är kopplingen mellan arbete och hälsa, erbjuder många företagssköterskor stöd som också kan omfatta privata eller personliga frågor. Det kan handla om stress, sömnproblem eller livshändelser som påverkar både välmående och arbetsförmåga. Genom att kunna ta upp sådana frågor får medarbetaren ett tryggt bollplank och hälsorådgivning, samtidigt som stödet kan förebygga att privata problem påverkar arbetslivet negativt.

Ja, medicinsk sekretess gäller och individens uppgifter skyddas.

Hälsouppgifter delas inte med arbetsgivaren utan samtycke. Arbetsgivaren får i stället övergripande rekommendationer om arbetsanpassning eller arbetsmiljöåtgärder. Det skapar trygghet för medarbetare att söka stöd och bidrar till ett öppet och förtroendefullt samarbete.

Ja, läkare inom företagshälsovården kan sjukskriva vid medicinska skäl. Bedömningen görs utifrån hur hälsan påverkar arbetsförmågan. Ofta kombineras sjukskrivning med rekommendationer om arbetsanpassning och plan för återgång i arbete. Målet är en lösning som fungerar långsiktigt för både individ och arbetsplats.

Arbetsgivaren ska göra rimliga anpassningar så att medarbetaren kan fortsätta jobba. Anpassningar kan handla om ändrade arbetsuppgifter, arbetstider eller arbetsplatsens utformning. Åtgärderna ska vara möjliga att genomföra och rimliga i relation till verksamheten. Företagshälsovården kan ge underlag och konkreta förslag på lösningar som fungerar i praktiken.

Läs mer om arbetsmiljöanpassningar här.

Hög frånvaro på jobbet brukar ofta handla om upprepad korttidsfrånvaro, till exempel tre sjukfrånvarotillfällen på ett halvår eller sex tillfällen på ett år.

Det betyder inte automatiskt att något är fel, men det är en signal som arbetsgivaren bör ta på allvar och följa upp i tid. Upprepad korttidsfrånvaro kan ibland vara en tidig indikation på stress, ohälsa eller brister i arbetsmiljön.

Genom att uppmärksamma mönster i frånvaron och sätta in tidiga, förebyggande insatser går det ofta att minska risken för längre sjukskrivningar och samtidigt skapa en mer hållbar arbetsmiljö för medarbetarna.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar handlar om att skapa förutsättningar för att en medarbetare ska kunna komma tillbaka till arbetet efter sjukdom eller skada. Det innebär att undersöka vilka anpassningar som behövs och genomföra åtgärder som gör arbetet möjligt att utföra igen.

Då gäller rehabiliteringsansvaret

Ansvaret gäller oavsett om ohälsan beror på jobbet eller på privata orsaker. Rehabiliteringsansvaret omfattar många typer av besvär som kan påverka arbetsförmågan, som psykisk ohälsa, belastningsskador, kroniska sjukdomar eller skador efter olyckor. Fokus ligger inte på diagnosen i sig, utan på vad som fungerar i arbetet och vilka justeringar som gör det möjligt att arbeta hållbart igen. Det kan till exempel handla om att justera arbetsuppgifter, tempo, arbetstid eller arbetsplatsens utformning så att belastningen blir rimlig i förhållande till medarbetarens förmåga.

Både arbetsgivare och medarbetare bidrar till rehabprocessen

Arbetsgivaren ansvarar för hela processen, från tidig dialog och plan för återgång i arbete vid längre sjukskrivning, till löpande uppföljning av åtgärderna. Medarbetaren själv behöver också vara delaktig och bidra i sin egen rehabilitering.

Regler kring rehabiliteringsansvaret

Reglerna finns bland annat i arbetsmiljölagstiftningen. Många arbetsgivare tar hjälp av företagshälsovården för att uppfylla sitt rehabiliteringsansvar kring bedömningar, rehabplaner och konkreta förslag på arbetsanpassningar.

Läs mer om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

Företagshälsovård är särskilt vanlig i verksamheter där många arbetar operativt “på golvet”, där arbetsbelastningen är hög eller där bemanning och schemaläggning behöver fungera smidigt i vardagen.

Det gäller till exempel branscher som handel, hotell och restaurang, bygg och andra praktiska yrken. Här kombineras ofta företagshälsovård med system för sjuk- och friskanmälan och stöd i rehabilitering, vilket gör det lättare att fånga upp frånvaro tidigt och även planera bemanningen mer hållbart.

Företagshälsovård används i många olika typer av organisationer, även i tjänstemannaintensiva verksamheter där fokus ofta ligger mer på stress, arbetsbelastning och hållbar prestation över tid. Här är det vanligare att företag erbjuder en kombination inklusive privat sjukvårdsförsäkring som förmån till sina medarbetare.