Har du koll på hur dina unga kollegor mår? Som chef möter du troligen fler stressade medarbetare bland de yngre i organisationen än i någon annan del av den. Och ju bättre du förstår varför, desto lättare blir det att möta det.
statistik
- 37 procent av unga kvinnor mellan 16 och 29 år känner sig stressade.
- Andelen unga som känner sig stressade fortsätter att öka med flera procentenheter.
En del av förklaringen till att unga känner sig så stressade kommer från skoltiden. Skolstress är en av de största orsakerna till stress hos både killar och tjejer. Det är betyg som ska räcka till rätt gymnasieprogram eller högskoleplats. Det är en känsla av att ständigt jämföras med klasskompisar. Och det är press att prestera på flera plan samtidigt, i skolan, på fritidsaktiviteter och socialt. Under den här perioden vänjer många sig vid att prestera under press och att trycka undan stressen utan att riktigt hantera den. Och ofta följer den känslan av stress med en in i arbetslivet.
Vad mer påverkar?
Sociala medier spelar också in. Unga i dag växer upp med sociala medier på ett sätt ingen generation gjort tidigare. Många beskriver att det ständiga jämförandet med andra på nätet är det som tär på en mest. Även skärmtiden i sig spelar en roll eftersom det tar tid från det som faktiskt skyddar mot stress: sömn, rörelse och att träffas på riktigt. Men samtidigt ger samma kanaler värdefull kontakt med nära och kära, och möjligheter till nya gemenskaper, så det är inte svart eller vitt.
Vuxenlivet innebär sin egen osäkerhet. Nästan hälften av alla anställda mellan 15 och 24 år har i dag en otrygg anställning, som timanställning eller gig-jobb. Att inte veta när nästa arbetspass blir eller hur ens inkomst kommer se ut framöver blir i sig en källa till stress. Ovanpå det finns en oro för framtiden i stort, över en arbetsmarknad som snabbt förändras och över en tuff bostadsmarknad. Rapporter visar att fler och fler unga känner sig stressade över ekonomin varje vecka.
”Kombinationen av högre levnadskostnader och en mer osäker arbetsmarknad gör att många känner en stark press att lyckas ekonomiskt” berättar Ungdomsbarometern.
Hur påverkar arbetsplatsen?
Allt det här följer med in på jobbet, och där kan arbetsplatsen spela en avgörande roll åt båda hållen. Jobbet kan antingen öka stressen hos de medarbetare som redan mår dåligt, men det kan också vara en trygghet. Vilken väg det tar hänger ofta ihop med hur arbetet är utformat. Höga krav i kombination med låg kontroll i arbetet hänger ihop med depression, utmattning och sömnproblem. Det drabbar särskilt de som är nya i arbetslivet, som inte alltid hunnit lära sig att sätta gränser eller lyfta problem med sin arbetsmiljö.
Det är flera saker som sker samtidigt: krav från skoltiden, en osäker väg in i vuxenlivet, och en arbetsplats som ännu inte hunnit bli den trygghet den skulle kunna vara. Allt det sker i en fas av livet där varken verktygen eller tryggheten hunnit falla på plats. Men det är precis där en arbetsplats kan göra som mest nytta.
Vad kan du som chef göra?
Att fånga upp stress tidigt, innan den hinner bli psykisk ohälsa, är något av det viktigaste en arbetsgivare kan göra. Skapa naturliga tillfällen att prata om mående. Våga fråga. Lyssna. Och se till att det finns stöd att luta sig mot när det behövs.
Själva samtalet i sig gör stor skillnad. Bara det att prata öppet om stress, dela kunskap och normalisera att fråga hur någon mår kan göra det lättare för den som mår dåligt. Och det bygger en kultur där fler vågar säga ifrån innan det gått för långt. Du som chef sätter tonen här, till exempel genom att ta upp frågan i vardagen i stället för att vänta på medarbetarsamtalet.
tips
Regelbundna hälsoscreeningar är ett annat sätt att fånga upp signaler tidigt. Genom att mäta både fysisk och psykisk hälsa löpande går det att sätta in rätt stöd i tid, i stället för att vänta tills någon blir sjukskriven.
