Vanligaste myterna om sömn

Vid stressforskningsinstitutet har man kommit fram till att det finns många felaktiga påståenden om sömn, nedan följer de vanligaste myterna och svaren till dessa.

Trötthet under dagen beror alltid på för lite eller dålig sömn – Nej, men ofta. De flesta sjukdomar ger också trötthet som en del av kampen mot sjukdomen, det vill säga ett aktiverat immunförsvar.
Sömnen före midnatt är bäst – Påståendet stämde förr i tiden – då man gick till sängs klockan 20.00. Det är de första 4 timmarna som är viktigast. Så det spelar ingen roll när man lägger sig.
Man tar inte igen förlorad sömn – Jo, det är precis det man gör. Inte i timmar, men i återhämtningsvärde. Man sover djupare och därmed fortare när man återhämtar sig efter sömnbrist.
Drömsömnen är viktigast – Det trodde man förr. Idag är djupsömnen viktigast för den biologiska återhämtningen och dag-till-dag-funktionen. Drömsömnen är dock viktig, framför allt för en del av minnesprocessen.
Man får inte väcka sömngångare – Jodå, men försiktigt.
Man kan lära sig saker under sömnen – Nej, hjärnan sysslar med helt andra saker och har inte tid att ta emot intryck utifrån. Vad den dock gör är att bulta fast det viktiga som vi lärt oss under dagen och städa bort det oviktiga.
Det räcker att sova fyra timmar – Nej, genomsnittspersonen behöver cirka 7 timmar, men viss variation förekommer. Det förekommer så kallade kortsovare som kan klara sig på fyra timmar per natt, men dessa är mycket ovanliga.
Om man vaknar eller blir väckt precis när man är på väg att somna måste man vänta på nästa sömntåg – Nej, det finns inga sömntåg. I varje fall inte i meningen att det finns en tidtabell eller regelbundenhet.
Om man är trött vid uppvaknandet har man sovit dåligt – Så behöver det inte alls vara. Ju djupare man sover då väckarklockan ringer desto svårare är det att vakna, men djup sömn innebär god kvalitet.