Idag ska det mesta i vår vardag gå fort. Inkorgen ska tömmas, mötena avlösas och lunchen hinnas med på några minuter. Många av oss har vant oss vid ett ständigt högt tempo som aldrig riktigt stannar och kanske märker vi inte ens av det längre.
Men vad händer i kroppen när vi lever på det här sättet dag efter dag? Och vad kan vi faktiskt göra åt det?
Lina Lispers, psykolog på Qurant, förklarar det som många känner igen sig i men sällan satt ord på; bråttombeteende.
Vad händer i kroppen när vi alltid har bråttom?
– Kroppen har två lägen, lite förenklat. Det ena är stressystemet, det som kickar igång när vi behöver prestera, agera eller hinna med något. Pulsen går upp, andningen blir snabbare, kroppen är redo. Det andra är återhämtningssystemet, där kroppen faktiskt får vila, reparera sig och ladda om. De två systemen är tänkta att balansera varandra. Men problemet för många idag är att stressystemet aldrig riktigt stängs av. Vi är hela tiden på väg, har alltid nästa sak i huvudet, gör alltid något. Och då hinner återhämtningssystemet aldrig slå in ordentligt och kroppen får aldrig det där utrymmet att faktiskt återhämta sig.
Hur vet man att man har hamnat i den här obalansen?
– Det är inte ovanligt att sömnen försämras, du vaknar under natten och känner dig aldrig riktigt utvilad. Även koncentrationen och minnet påverkas. Man blir mer stresskänslig, immunförsvaret kan försvagas och man kan bli sjuk oftare.
FAKTA
På kort sikt kan det kännas som att man fungerar bra av att ständigt göra mycket. Man är igång, känner sig effektiv och får saker gjorda. Men ganska snart börjar kroppen signalera. Man känner sig splittrad, spänd, får kortare tålamod.
Vad är bråttombeteende?
– Bråttombeteende är när vi gör saker som om vi hade bråttom, trots att vi inte har det. Vi anpassar hur vi gör saker för att hinna mer och sedan fortsätter vi på samma sätt även när vi inte egentligen har tidsbrist. Vi ställer in kroppen på att det alltid är bråttom.
Några vardagsexempel är att hoppa över pausen eller lunchen. Att gå fort, prata fort, hoppa mellan arbetsuppgifter. Att äta så snabbt att man knappt hunnit smaka maten. Att ta över i ett samtal för att komma till poängen snabbare. Att alltid redan tänka på nästa sak.
De här beteendena sker ofta helt automatiskt. Det finns inget fel med dem var för sig, men när de tillsammans utgör hela vår dag spenderar vi enormt mycket tid i stressystemet. Vi signalerar till hjärnan att det är bråttom, och hjärnan svarar med att aktivera stress.
Om bråttombeteende triggar stressystemet, vad är då motsatsen?
– Långsamma beteenden. Precis som att göra saker snabbt skickar en signal till kroppen om att det är bråttom, skickar vi en annan signal när vi gör saker långsammare: att vi kan slappna av, att vi har tid. Och det aktiverar återhämtningssystemet.
Det behöver inte handla om stora förändringar. Det kan vara att stå still i rulltrappan istället för att kliva förbi alla. Att gå lite långsammare. Att sitta i ett digitalt möte och “bara” vara i det mötet, utan att svara på mail samtidigt. Att göra en sak i taget.
Vad kan man göra som chef om man ser bråttombeteende hos sina medarbetare?
– Som chef är du en förebild. Om du själv börjar göra saker på ett annat sätt smittar det av sig. Går du alltid fort, multitaskar i möten och aldrig tar paus, då normaliseras det för teamet.
Man kan också lyfta ämnet öppet: ”Vad tänker ni kring tempo och återhämtning? Är det något vi skulle kunna jobba med tillsammans?” Det skapar utrymme för reflektion.
Lina är legitimerad psykolog på Qurant, där hon jobbar med både individuella samtal och förebyggande hälsoinsatser. Vill du veta mer om hur ni kan arbeta proaktivt med medarbetarhälsa? Hör av er till oss, så berättar vi gärna mer.
