Hur kan du upptäcka att du är i riskzonen för utmattning?


Hälsobloggen | Psykisk ohälsa och Stress

Vad är skillnaden på utmattningssyndrom och utmattningsdepression?

Många blandar ihop dessa uttryck som båda förknippas med stress och utbrändhet. Låt oss först och främst reda ut skillnaderna.

Utmattningsdepression är en depression som har utlösts av stress. Det är inte alltid direkt kopplat till yttre faktorer som jobb utan kan vara något som legat i kroppen länge. Utmattningsdepression är som regel en effekt av långvarig arbetsstress. I ett tidigt stadium av utmattning brukar symtomen vara situationsbundna, de uppträder t ex på arbetet men försvinner under ledighet. Vid egentlig depression uppstår symtomen som regel i alla situationer i tillvaron.

Du som drabbas av utmattningssyndrom behöver inte vara deprimerad. Utmattningssyndromen drabbar ofta personer som älskar sitt arbete, har svårt att säga nej och ”jobbar ända in i kaklet”. Till skillnad från den deprimerade så uppvisar den med utmattningssyndrom sällan symtom som självanklagelser, självmordstankar och aptit/vikt-minskning. Den utmattade är snarare arg än ledsen över sin situation.

Det är väldigt viktigt att förstå att alla som är utbrända inte är deprimerade och att varje enskild person får den behandling som passa dom.

Hur kan du upptäcka att du är i riskzonen för utmattning innan det går för långt?

Kognitiva symtom

  • Minnesstörningar
  • Svåra koncentrationsproblem
  • Oförmåga att tänka klart
  • Låg stresstolerans
  • Överkänslighet för ljud, ljus, lukter
  • “Tunnelseende”

Somatiska symtom

  • Trötthet /utmattning som inte går över med vila
  • Sömnsvårigheter
  • Ökad infektionskänslighet
  • Ökad smärtkänslighet
  • Muskelproblem
  • Mag-tarm problem

Psyke

  • Känslolabilitet
  • Nedstämdhet

Vad kan du själv göra?

Varva ner

Under stressiga perioder är det särskilt viktigt att också hitta tid till återhämtning.

Vara aktiv

Fysisk aktivitet kan ha bra effekt. Man ska helst vara aktiv motsvarande tre joggingpass i veckan, 30 minuter per tillfälle.

Sova

Sitt inte uppe på nätterna även om du är uppe i varv efter en hektisk dag. Sömn är den bästa återhämtningen och regelbundna sovtider är viktigt. Om du har svårt att sova, läs en bok eller gör en avslappningsövning istället för att titta på tv/telefon/dator.

Känna efter

Ju tidigare du lägger märke till stressrelaterade besvär, desto tidigare kan du göra något åt dem. Det bästa sättet att undvika att bli sjuk är att lära känna dina egna varningssignaler och att bromsa i tid. Ta tecknen på allvar och gör någonting åt dem.

Prata om det

Det är viktigt att göra sig förstådd och att söka hjälp i sin omgivning. Stressen kan bli värre om du är själv i den. Någon i din närhet kanske kan avlasta dig genom att passa barn eller springa ärenden. Skäms inte för att söka hjälp.

Förända

Identifiera vad det är som oroar dig och förändra det. Kanske är det dags att byta yrke eller arbetsuppgifter? Kan du sätta tydligare gränser mellan arbete och fritid eller ta på dig mindre ansvar? Chefen är ansvarig för arbetsmiljön, men du har ett ansvar att berätta för din chef om du mår dåligt av din arbetssituation.

Sök hjälp

Om du tror att du drabbats av eller känner att du håller på att drabbas av utmattningsdepression: kontakta din vårdcentral, företagshälsovård eller ring sjukvårdsupplysningen.

Hälsobloggen

16 februari, 2021
Fem minuter pausstretch för rygg, axlar och nacke
Läs mer
12 februari, 2021
Fyra prioriterade områden inom nya arbetsmiljöstrategin
Läs mer
20 januari, 2021
Nu förändras reglerna om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Läs mer