I sitt arbete som psykolog möter hon många människor som mår dåligt. Ofta handlar det om stress, nedstämdhet, oro, ångest och trötthet. Man tror inte längre att man duger, varken på arbetet eller hemma i det privata livet. Vissa är så trötta att det i närmaste är en omöjlighet att komma ur sängen på morgonen. Symtomen leder ofta till lägre självkänsla och i värsta fall en önskan om att lämna livet.
– När vi pratat en stund visar det sig ofta att personen tappat balansen i tillvaron och livet. Låter det dystert? Ja, absolut. Därför är det viktigt att inte tappa den där viktiga balansen, säger Eva Gyllensvaan, Leg. Psykolog och flitigt bokad talare och utbildare.
När kan man säga att man har balans i livet och tillvaron?
– När arbete och privatliv går hand i hand men inte konkurrerar ut varandra kan man säga att man är i balans. Eller lite enklare, när man kan vara i det som pågår utan att ha det andra i tankarna. När man enbart pratar jobb kring middagsbordet har man tappat balansen. När man vaknar i gryningen och försöker lösa jobbproblem har man tappat balansen, säger Eva.
Vad menar du med 8-8-8?
– Jag brukar tänka 8-8-8 – åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars sömn. Tankarna kring att fördela dygnets timmar på det sättet fanns i den politiska diskussionen redan i slutet av 1800-talet, och för ungefär femtio år sedan blev det lagstadgat att arbetsdagen i Sverige ska vara åtta timmar lång. Åtta timmars fritid kan ju låta onödigt lyxigt men de timmarna fyller vi snabbt med arbete i hushållet, pendla till arbetsplatsen, handla, hämta barn på förskolan och allt annat vi gör i vår vardag.
Att ha balans gör oss effektivare på arbetet, vi har lättare att använda våra resurser på rätt sätt med laddade batterier.
– Hur skulle det vara möjligt att bara arbeta åtta timmar? tänker du kanske samtidigt som du släcker datorn efter en arbetsdag på många fler timmar. Låt 8-8-8 finnas i bakhuvudet, det kanske inte fungerar varje dag men ibland. Kanske oftare och oftare. Med åttorna kommer balansen, menar Eva.
– Att ha balans gör oss effektivare på arbetet, vi har lättare att använda våra resurser på rätt sätt med laddade batterier. Vi blir glada kollegor och kärleksfulla partners och föräldrar. Vi orkar skratta, stötta, lyssna, umgås och klarar en och annan motgång.
Har vi lärt oss nått av pandemin?
– Vi kommer helt säkert att lära oss mycket av pandemin, troligtvis ger den oss en ändrad syn på arbetslivet. Många kommer även i fortsättningen har möjlighet att arbeta hemifrån, åtminstone delar av arbetsveckan. Sådana dagar kan ge större möjlighet till flexibilitet och kanske kan lunchpromenaden bli ett stående inslag? Den är ett enkelt sätt att skapa balans. Speciellt viktigt nu när höstmörkret faller på och det tar emot att ge sig ut på kvällen. Den där lunchpromenaden i höstsolen ger en dos D-vitamin alldeles gratis. D-vitamin håller skelett och muskler i fint skick. Lite motion gör oss nöjda, under promenaden utsöndras dopamin som kallas ”njutningens transsmittor” och gör oss glada och tillfreds. Det blir svårare för dystra tankar och nedstämdhet att få fäste i oss. Dessutom motverkar promenaden hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Borde ett mål i livet vara att ha balans?
– För många år sedan läste jag om en sjuksköterska som vårdade människor i livets slutskede. Hon hade som vana att prata med sina patienter om hur de såg på sitt liv och om de var något de önskade skulle blivit annorlunda. De allra flesta svarade att de borde ägnat ännu mer tid åt de människor de älskade, att de skulle varit snällare mot sig själva, oftare stått upp för sina åsikter och att de borde haft ännu roligare! Kanske hade några av dem kunnat sammanfatta det hela i ”bättre balans”.
– ”Jag känner livet i mig” utbrast Astrid Lindgrens romanfigur Madicken. En härlig liten unge som for omkring och upptäckte sin omvärld på sitt eget sätt. Hur är det med dig? Har du balans? Känner du livet i dig? Frågor som Eva Gyllensvaan, Leg. Psykolog, uppmanar oss att ställa oss själva då och då.