ISO 45010 är den första internationella standarden med vägledning för menstruation och klimakteriet på arbetsplatsen. Nu lanseras den i Sverige och ger arbetsgivare konkreta verktyg för att skapa en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö.
I denna guide går vi igenom exakt hur du börjar, vilka konkreta åtgärder du kan ta redan denna vecka, och varför det lönar sig för din organisation att arbeta med kvinnohälsa.
Implementering av ISO 45010 behöver inte vara komplicerad eller dyr. Många organisationer blir skrämda av ordet ”standard” och tror att det kräver omfattande omorganisering. Men i praktiken kan arbetet vara betydligt enklare än man tror och samtidigt bli ett viktigt steg mot en mer hållbar och inkluderande arbetsmiljö för alla.
Om du vill förstå bakgrunden och varför denna standard lanserats rekommenderar vi att du först läser vår artikel om ISO 45010 lanseras 2026.
Här får du tips på hur ni kan komma igång med ISO 45010 för att skapa en hållbar arbetsplats för alla.
Steg 1: Skapa kunskap och öppenhet
Det här är den viktigaste delen, och många organisationer skippar denna för att komma igång snabbt. Men utan förståelse och medvetenhet internt blir de konkreta åtgärderna bara ytliga.
- Börja med att utbilda er ledningsgrupp om vikten av kvinnohälsa. De behöver förstå frågornas omfattning innan ni kan förvänta er att de driver arbetet framåt.
- Dela information med hela organisationen om hur vanligt det är med besvär. Cirka 75 procent av alla fertila kvinnor upplever PMS och för 15–20 procent påverkar symtomen vardagen. Hela 70 procent av kvinnor i åldern 47–56 år upplever klimakteriebesvär.
- Skapa ett språk och en kultur där kvinnohälsa inte längre är ett tabu. Många pratar inte om sina symptom för att de är oroliga över att det ska påverka hur de uppfattas på jobbet. En ledare som tydligt signalerar att ”här tar vi hand om varandra och vågar prata om både hälsa och ohälsa” sänker tröskeln för öppenhet. Det skapar inte bara bättre förutsättningar för kvinnor att lyfta frågor om sin hälsa, utan uppmuntrar även medarbetare med andra hälsoutmaningar att känna sig trygga med att prata om dem.
- Involvera er företagshälsovård, de är bra partners för hjälp med utbildning och implementering. Ni behöver inte göra allting själva, anlita de som är experter på området så går genomförandet snabbare.
Steg 2: Skapa praktiska förutsättningar
Konkreta åtgärder som inte behöver kosta mycket, men kan ge stor effekt.
I den fysiska arbetsmiljön:
Tillhandahåll mensskydd och hygienprodukter på toaletter
Det verkar enkelt, men för många kvinnor gör det en stor skillnad att kunna lösa detta praktiskt på jobbet utan att behöva ha med sin väska hela tiden eller behöva springa och köpa produkter mitt under arbetsdagen.
Integritet på toaletter
Låsta dörrar, soptunna och möjlighet att tvätta händerna utan att gå förbi andra är grundläggande för en trygg och fungerande arbetsmiljö.
Bekväma arbetskläder
Arbetskläder behöver fungera för olika kroppar och livsfaser. Material, passform och möjlighet att anpassa klädseln kan ha stor betydelse, exempelvis vid värmekänslighet under klimakteriet.
Ett rum för vila
Ha ett lugnt rum eller pausutrymme där medarbetare kan vila om de behöver. Ibland behöver man bara ligga ner tio minuter för att kunna fortsätta sin arbetsdag.
I era policyer och riktlinjer:
Tydlig policy mot stigma och diskriminering
Kvinnohälsa ska inte vara något som påverkar en medarbetares möjligheter till utveckling, lön eller karriär. Skapa tydliga riktlinjer för hur ni förebygger och hanterar diskriminering och negativa attityder kopplade till hälsa och livsfaser.
Skapa en trygg väg till stöd
Det ska vara tydligt vart en medarbetare kan vända sig med frågor eller behov kopplade till exempelvis mens, graviditet, klimakteriet eller annan kvinnohälsa. Alla ska inte behöva ta upp känsliga frågor med sin närmaste chef om det finns andra stödvägar.
Ge chefer rätt förutsättningar
Chefer behöver kunskap och stöd för att kunna hantera frågor om kvinnohälsa på ett respektfullt och professionellt sätt. Det kan handla om utbildning, samtalsstöd och tydliga rutiner för när HR eller företagshälsovård ska kopplas in.
I er arbetsmiljöanalys:
Riskvärdera kvinnohälsa på samma sätt som ni gör med andra arbetsmiljöfaktorer. Dokumentera vilka åtgärder ni tar. Genom att integrera frågorna i er befintliga arbetsmiljöanalys blir kvinnohälsa en naturlig del av arbetsmiljöarbetet – inte ett separat projekt.
Steg 3: Skapa flexibilitet
Symptom och behov kan variera från dag till dag. Flexibilitet är nyckeln till en fungerande arbetsmiljö, en dag när mensbesvären är värre behövs annan typ av stöd än andra dagar.
- Tillåt medarbetare att börja senare om de hade en svår natt. Det är ofta mycket mer effektivt än att tvinga någon att dyka upp utmattad.
- Låt medarbetare justera sina arbetsuppgifter på svåra dagar. Kanske färre möten och mer fokusarbete om det är möjligt. En dag med låg energi är ofta lämplig för administration istället för krävande kundmöten.
- Erbjud möjlighet att arbeta hemifrån på dagar då symptom är värre, om det passar er verksamhet.
- Skapa utrymme för att ta kortare pauser eller återhämta sig när behov uppstår.
En viktig poän är att detta inte behöver formaliseras för varje person. En kultur där det är helt accepterat att säga ”jag behöver mer flexibilitet idag” fungerar ofta mycket bättre än strikta formella regler.
Steg 4: Säkerställ stöd genom företagshälsovård
Din företagshälsovård är en nyckelspelare för att få arbetet med kvinnohälsa att fungera i praktiken och kan hjälpa er att ta arbetet längre än ISO 45010.
- Screena för kvinnorelaterad ohälsa. Säkerställ att er leverantör faktiskt analyserar kvinnorelaterade hälsobesvär.
- Hjälp att upptäcka hälsoproblem tidigt. Tidigare upptäckt av till exempel endometrios kan vara livsförändrande för en kvinna som har lidit i det tysta i många år.
- Erbjuda behandling. Många kvinnor vet inte att det finns behandling för klimakteriebesvär och för allvarlig PMS. En bra företagshälsovård kan öppna dörrarna.
- Utbildning för ledningsgrupper och chefer i hälsofrågor.
Varför det lönar sig för organisationen
Det här handlar inte bara om omtanke eller om att skapa en hållbar arbetsmiljö.. Det finns flera konkreta affärsfördelar med att arbeta med kvinnohälsa.
Minskad sjukfrånvaro med mätbar ROI
Organisationer som jobbar proaktivt minskar sjuklönekostnader och frånvaro. Medarbetare tenderar att stanna längre om de trivs hos företaget och känner sig sedda.
Mindre frånvaro betyder kontinuerlig produktivitet, minskade kostnader för vikarier och bättre kundservice när rätt personer med rätt kunskap är på plats.
Attrahera rätt talang
En arbetsgivare som visar att de tar kvinnohälsa på allvar blir attraktivare för de bästa talangerna på marknaden. Det betyder högre kandidaturval vid rekrytering, lägre personalomsättning, och att kvinnor stannar längre i organisationen.
Förbättrad företagskultur
Psykologen Maria Farm uttrycker det väl när hon betonar vikten av att lägga ansvaret i rätt kontext och göra det till en fråga för gruppen och företaget i stället för en individuellt problem.
Det skapar en arbetsmiljö med mindre stigma kring kvinnors hälsa, mer öppen kommunikation mellan medarbetare och ledare, och en bättre psykosocial arbetsmiljö för alla. Inte bara kvinnor.
Ökad prestation från början till slut
Detta är rätt enkelt: kvinnor som får rätt stöd presterar bättre. När kvinnor kan hantera sina symptom får de bättre fokus och koncentration, mer energi för arbetsuppgifter, och ökad motivation och engagemang.
Praktiska tips för att komma igång
- Vecka 1: Boka ett möte med er HR-chef eller och diskutera kvinnohälsa och hur ni kan börja omsätta den nya standarden i praktiken.
- Vecka 2: Gå till SIS:s webbplats och läs om standarden för att se över vad som passar bäst för er att börja med.
- Vecka 3: Börja med något konkret. Kan ni tillhandahålla mensskydd på toaletterna nästa vecka? Det är ofta första steget och det kostar nästan ingenting men signalerar mycket.
- Vecka 4: Ordna ett möte med er ledningsgrupp. Presentera fakta, kanske dela den här guiden och börja planera implementering.
Redo att börja?
Du kan börja redan idag genom att komma igång med ett av de fyra stegen ovan. Det är allt som krävs för att sätta processen i rullning. Och om du behöver hjälp att navigera denna process kan du alltid kontakta oss på Qurant.
FAQ: Praktiska frågor om implementering
Är standarden obligatorisk?
Nej, ISO 45010 är inte lagstadgad men från och med 2026 kommer många organisationer förväntas arbeta enligt den för att vara en jämlik arbetsgivare. Standarden är ett komplement till den globala arbetsmiljöstandarden ISO 45001 och behöver ingen certifiering.
Hur påverkar detta mindre företag?
Ett mindre företag kan ofta implementera åtgärderna snabbare än ett större, eftersom processen är mer flexibel. Att skapa en kultur av öppenhet kostar inte mycket.
Kan vi börja implementera ISO 45010 redan nu?
Absolut. Ni kan börja omsätta vägledningen i praktiken direkt. Standarden går att ladda ned gratis från Sis.se här.
Hur integreras detta i vår befintliga ISO 45001 certifiering?
Om ni redan arbetar enligt ISO 45001, som är den globala arbetsmiljöstandarden, är ISO 45010 ett komplement. Ni behöver bara uppdatera er arbetsmiljöpolicy för att inkludera kvinnohälsa, lägga till kvinnohälsa i er arbetsmiljöanalys och implementera de åtgärder vi beskriver ovan. Det är en naturlig utvidgning av ert befintliga arbete, inte en parallell process.
Vad är nästa steg efter implementering?
Efter initial implementering handlar det om att sätta mål att följa upp över tid. Samla feedback från medarbetare och uppdatera policyer baserat på vad ni lär er.
Denna artikel är baserad på officiell vägledning från SIS (Svenska institutet för standarder), Prevent och internationell forskning kring kvinnohälsa på arbetsplatsen. Standarden förväntas vara officiell i september 2026.
Preventus: Ny global standard gör kvinnors hälsa till en arbetsmiljöfråga
SIS: Menstruation, menstruell hälsa och klimakteriet på arbetsplatsen
