Var tredje svensk har arbetat under en destruktiv chef. Det får stora konsekvenser för personalens hälsa och prestation. Men vad är egentligen ett destruktivt ledarskap och hur skiljer sig de olika chefsrollerna åt?
Var tredje svensk. Det är många arbetsplatser och många destruktiva ledare. Anledningarna är olika och ibland kanske obegripliga, men många undrar nog: är min chef en narcissist eller psykopat?
Jan Stenbeck, Jan Friedman och kolatårtan
I slutet av 1980-talet står Jan Friedman, mediechef för Kinnevik, på Arlanda flygplats med sikte på USA. Han är kallad till ett akut ett möte med Jan Stenbeck och i handen håller han en tårtkartong från Erik Lallerstedts restaurang, specialbeställd av Stenbeck. Det låter kanske inte allt för komplicerat, men färden från Lallerstedts restaurang i Stockholm till Jan Stenbecks hem på Long Island, New York med en tårta i handen är inte helt smidig. Först måste Friedman be flygvärdinnorna att förvara tårtan i flygplanets kylskåp. När han landar på amerikansk mark måste han och tårtan bli undersökta av knarkpolisens hundar. Och sedan på hotellet måste Friedman be personalen att hand om tårtan över natten. När Friedman slutligen anländer till Stenbecks hem nästa dag för det han tror är ett krismöte så har han glömt tårtan på hotellet. Stenbeck hälsar knappt utan frågar bara efter tårtan. Och Friedman måste snällt bege sig hela vägen tillbaka från Long Island till Manhattan för att hämta tårtan. När Stenbeck äntligen får sin kolatårta ställer han utan kommentar in den i kylskåpet. Och mer var det inte med det.
Skifte i ledarskapsforskningen
Det finns otaliga historier som denna om Jan Stenbeck. Han var känd för sitt despotiska ledarskap och satte skräck i sina anställda med diverse förnedrande uppdrag och annorlunda humor. En intressant detalj i historien om tårtan är att uppdraget, trots att det så ofta får tjäna som exempel på Stenbecks härskarteknik, enligt Friedman inte upplevdes som ett dugg förnedrande. Vi normaliserar ofta vår arbetsmiljö – och det är först när vi få reaktioner utifrån som vi kan skapa distans och inse att vi faktiskt befinner oss i en miljö som är destruktiv för oss. Det har skett ett skifte inom ledarskapsforskningen. Innan antog man att ett bra ledaskap var att göra ”rätt saker” eller ”göra saker rätt” men idag visar forskningen att ett ledarskap präglas av både positiv och negativ dynamik. Därför missar vi en viktig del om vi bara fokuserar på det positiva utan att ta hänsyn till det vi vill minimera: det destruktiva. Få chefer når dock upp till Stenbecks kraft och påverkan – men många har ändå förmågan att sätta stämningen för arbetsmiljön och sina anställda.
Avsikten är oviktig om resultatet är destruktivt
Ny forskning visar att så många som var tredje svensk har haft en destruktiv chef. Många vill gärna tillskriva den här sortens ledarskap en narcissistisk eller psykopatisk personlighetstyp men den sortens personlighetsstörning är inte vanligare bland chefer än andra delar av befolkningen.
Maria Fors Brandebo är lektor och docent i ledarskap under påfrestande förhållanden (PhD i psykologi) och forskar huvudsakligen om destruktivt ledarskap, tillit, integritet och arbetstillfredsställelse. En viktig poäng säger Maria är att det egentligen inte spelar någon roll vad intentionen är, det viktiga är hur beteendet landar: vilket resultat det får.
Vad är destruktivt ledarskap?
Man kan dela upp destruktivt ledarskap i tre huvudkategorier:
Den aktivt destruktiva:
Arrogant och orättvis som ger bestraffningar, hotar och ställer orimliga krav
-Fördummar sina anställda
-Uppträder arrogant eller aggressivt
-Behandlar personer olika och har favoriter
-Hotar sina anställda för att få dem att nå sina mål
Varken passiv eller aktiv:
Ego-driven, falsk och opålitlig
-Tar åt sig äran för underställdas arbete
-Sätter sina egna behov framför gruppen
-Litar inte på sina underställda – detaljstyr
-Håller inte sina löften
Den passivt destruktiva:
Passiv och feg med ett otydligt, rörigt och osäkert beteende
-Vågar inte konfrontera andra
-Frånvarande, håller sig för sig själv
-Bristande engagemang
-Tar inte tag i saker, exempelvis konflikter
-Ger otydliga instruktioner
-Dålig på att strukturera
Det ledarskap som man upplever som uppenbart negativt får alltså sällskap av det passiva – en ledare som på grund av sin oförmåga att ta ställning eller vägleda sina anställda skapar en dålig arbetsmiljö. En tråkig sak som forskningen visar är att det passiva ledarskapet faktiskt är mer destruktivt än de två andra. Troligtvis beror det på att den aktivt destruktiva ledaren är mer uppenbar och samlar gruppen mot en gemensam fiende, vilket såklart är dåligt i längden men skapar bättre sammanhållning på kort sikt. Den passiva tenderar snarare att slå sönder sammanhållningen eftersom den interna ansvarsfördelningen blir otydlig och medarbetarna börjar bråka internt när saker måste göras i sista minuten.
Stress kan ligga bakom
Maria tror att huvudorsaken till att det passiva ledarskapet är så pass vanligt är stressnivån på dagens arbetsplatser. Man hinner helt enkelt inte med att vara den ledare och chef man borde vara och engagera sig i sina medarbetare, strukturera eller ta tag i konflikter. Hon hoppas att hennes forskning ska leda till att fler chefer vågar ställa krav till ägare och ledning, eller om ledaren själv är ägare, inse innebörden av ett destruktivt ledarskap och skapa utrymme till tid, planering och struktur. För allas bästa.
Läs mer om hur du kan förebygga sjukfrånvaro och förbättra ditt företags arbetskultur här!
Se inspelningen av Maria Fors Brandebos livesända seminarium om Destruktivt ledarskap här
