Vad är karensavdrag och varför har det blivit en het valfråga?

Karensavdraget har blivit en aktuell arbetslivsfråga inför valet 2026. Ska den som blir sjuk även fortsättningsvis stå för en del av kostnaden själv – eller bör sjuklön betalas från första dagen?

Frågan kan låta enkel, men bakom den finns en större diskussion om sjukfrånvaro, sjuknärvaro, arbetsgivares kostnader och hur olika förutsättningar vi faktiskt har i arbetslivet.

Här reder vi ut hur karensavdraget fungerar i dag, varför det finns och hur riksdagspartierna ser på frågan inför valet.

Vad är karensavdrag?

Det som ofta fortfarande kallas ”karensdagen” heter sedan 2019 egentligen karensavdrag.

När en anställd blir sjuk betalar arbetsgivaren normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden. Sjuklönen motsvarar 80 procent av de anställningsförmåner som medarbetaren går miste om på grund av sjukdomen. Från sjuklönen görs sedan ett karensavdrag.

Karensavdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som medarbetaren beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka. För den som arbetar lika många timmar fem dagar i veckan motsvarar det normalt en dags sjuklön. För den som arbetar oregelbundet kan det däremot bli både mer och mindre än en dags sjuklön.

Karensavdraget behöver inte heller göras vid ett enda tillfälle. Om hela avdraget inte kan göras från sjuklönen den första dagen fortsätter avdraget tills ett helt karensavdrag har gjorts.

Blir medarbetaren sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det normalt som samma sjuklöneperiod och då görs inget nytt karensavdrag. Det finns också särskilda regler och skydd för personer som är sjuka ofta eller riskerar längre sjukperioder.

Kollektivavtal kan dessutom påverka hur karensavdraget beräknas.

Varför finns karensavdraget?

Karensen fungerar som en form av självrisk i sjukförsäkringen. Ett argument för att behålla den är att den skapar en ekonomisk tröskel för kort sjukfrånvaro och därmed kan bidra till att begränsa både frånvaro och kostnader.

Ett argument mot karensavdraget är att det inte påverkar alla på samma sätt.

Den som har möjlighet att arbeta hemifrån kan i vissa fall fortsätta arbeta vid lindrigare symtom och därmed undvika inkomstbortfall. Den möjligheten finns sällan för exempelvis en undersköterska, butiksmedarbetare, restauranganställd, chaufför eller förskollärare.

Det är en av anledningarna till att karensavdraget har blivit en tydlig politisk fråga inför valet 2026.

Varför diskuteras karensavdraget inför valet 2026?

Frågan handlar i stor utsträckning om två perspektiv som behöver vägas mot varandra.

På ena sidan finns argumentet att karensavdraget kan bidra till att människor går till jobbet trots att de egentligen borde vara hemma. Det kan leda till sjuknärvaro, vilket kan påverka både den egna återhämtningen och, vid smittsamma sjukdomar, andra på arbetsplatsen.

Kritiker lyfter också rättviseaspekten. Möjligheten att arbeta hemifrån är ojämnt fördelad på arbetsmarknaden. Den ekonomiska konsekvensen av att vara sjuk kan därför bli större för den som måste vara fysiskt på plats för att kunna utföra sitt arbete.

På andra sidan finns frågan om sjukfrånvaro och kostnader för arbetsgivarna. Om karensavdraget avskaffas behöver den uteblivna karensen finansieras på något annat sätt. Hur kostnaden fördelas mellan arbetsgivare och stat beror på hur en eventuell reform utformas.

Motståndare till ett avskaffande pekar också på risken för ökad korttidsfrånvaro om den ekonomiska tröskeln för att vara hemma vid sjukdom försvinner.

Det är alltså inte bara en fråga om ersättningen för en sjukdag. Det är också en diskussion om hur sjukförsäkringen ska balansera ekonomisk trygghet för den som blir sjuk med kostnader och incitament för arbetsgivare, individ och samhälle.

Vilka partier vill ta bort karensavdraget?

Inför valet 2026 finns tydliga skillnader mellan riksdagspartierna.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avskaffa karensavdraget.

Socialdemokraterna beskriver frågan som särskilt viktig och argumenterar framför allt för att dagens system missgynnar människor som inte har möjlighet att arbeta hemifrån.

Vänsterpartiet vill också avskaffa karensavdraget och lyfter bland annat ekonomisk trygghet, minskad smittspridning och skillnaden mellan yrkesgrupper som kan respektive inte kan arbeta hemifrån.

Miljöpartiet vill slopa karensavdraget och lyfter på liknande sätt risken för att människor som inte kan arbeta hemifrån går till jobbet sjuka av ekonomiska skäl.

Sverigedemokraterna är öppna för att delvis förändra systemet. I SVT:s valkompass 2026 svarar partiet att ett avskaffande är ett ”ganska bra förslag”. Samtidigt framhåller SD att ett helt avskaffat karensavdrag kan öka kostnaderna för företag med hög korttidsfrånvaro och att hänsyn behöver tas till både låginkomsttagare och yrkesgrupper som inte kan arbeta hemifrån.

Vilka partier vill behålla karensavdraget?

Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna vill behålla karensavdraget.

Moderaterna beskriver ett avskaffande som ett mycket dåligt förslag och argumenterar bland annat för att sjukförsäkringen ska ge stöd till den som är sjuk samtidigt som den ska motverka överutnyttjande. Partiet pekar också på kostnaderna för företagen.

Centerpartiet vill behålla karensavdraget men är öppna för förhandling om det inte påverkar småföretag för negativt. De beskriver det som en självrisk som skapar balans mellan individens ansvar och det gemensamma skyddet.

Kristdemokraterna vill också behålla karensavdraget och lyfter framför allt risken för ökad korttidsfrånvaro och högre kostnader.

Liberalerna vill inte avskaffa karensavdraget. Partiet vill dessutom införa en andra karensdag efter den femtonde sjukdagen.