Psykisk ohälsa

Att förstå och hantera ätstörningar på arbetsplatsen

Kvinna med ätstörningar tittar oroligt in i ett kylskåp

En ätstörning kan göra att sociala sammanhang som lunch med kollegorna blir förknippade med ångest och obehag. Det går att dölja en ätstörning på jobbet länge, speciellt idag när fler personer jobbar hemifrån. Men till slut kan vissa tecken få dig som kollega eller chef att reagera, då är det viktigt att förstå och hantera ätstörningar på rätt sätt.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen och SBU från år 2019 är uppskattningsvis 190 000 personer i åldrarna 15–60 (147 000 kvinnor och 43 000 män) diagnosticerade med en ätstörning, på klinisk nivå. I de siffrorna räknades inte ospecifk ätstörning in, som till exempel ortorexi (som kännetecknas av överdriven träning i kombination med extrema matvanor med exempelvis väldigt lågt intag av socker och fett).

Hur pandemin har påverkat dessa siffror är svårt att avgöra redan nu men en möjlig teori är att ökat distansarbete och mindre möjlighet till social interaktion, som vid hemarbete, ökar möjligheten att dölja och förstärka en ätstörning.

Fakta

Olika sorters ätstörningar

Det finns flera olika ätstörningsdiagnoser som indelas beroende på symtom och svårighetsgrad:

Anorexia nervosa (anorexi)

Anorexia innebär självsvält, kroppen uppfattas felaktigt som större än vad den är (förvrängd fysisk självbild) och sjukdomen innebär en omfattande viktminskning och undernäring. Andra vanliga inslag är överdriven eller tvångsmässig motion och en stor skräck eller rädsla för att gå upp i vikt.

Bulimia nervosa (bulimi)

Vid bulimi förekommer återkommande episoder av hetsätning, det vill säga att äta stora mängder mat på ett okontrollerat sätt. Detta kompenseras sedan genom anorektiska perioder med självsvält, kräkningar, överdriven användning av laxermedel, svält eller överdriven motion.

Hetsätningsstörning (BED – Binge Eating Disorder)

Personen som drabbas tappar i perioder kontrollen över sitt ätande och äter då stora mängder mat på ett okontrollerat sätt. Detta leder till stora skam- och skuldkänslor – men inte till ett kompensatoriskt beteende. Ofta resulterar BED i övervikt och fetma.

Andra specificerade ätstörningar

Andra specificerade ätstörningar (tidigare kallade UNS, ”ätstörning utan närmare specifikation”) innebär att den drabbade inte når upp till diagnoskriterierna för de andra diagnoserna (se ovan), eller skiftar mellan dem. En benämning kan här vara ortorexi – som innebär överdriven träning i kombination med att inta extremt hälsosam mat som är låg på socker och fett.

 Så påverkar arbetslivet

Den gemensamma nämnaren är att personen med en ätstörning mår dåligt på grund av tankar och beteenden kring kost, kropp och ätande. Sjukdomen tar ofta över och vardagen fylls av ångest och på sikt kan personen med ätstörningen få svårt att leva sitt liv som vanligt. Ätstörningen försvårar då både sociala tillställningar, som middagar med vänner och familj och arbetsrelaterade situationer.

Har du en svår ätstörning får kroppen inte den energi och näring som behövs för att utföra arbetet tillfredsställande. Den ångest som ätstörningen nästan alltid för med sig kan även ge psykologiska och beteendemässiga problem. Lunchen med kollegorna eller en bulle på kafferasten kan uppfattas som väldigt svårhanterliga situationer för någon med en ätstörning.

Vad triggar en ätstörning?

I de flesta fall kopplas en ätstörningsdiagnos ihop med en låg självkänsla i kombination med höga prestationskrav och kontrollbehov. Triggande faktorer kan vara stress, ständig exponering av budskap i media och reklam om kropp, vikt och utseende, en period av förändrade ätmönster, en kommentar om ens utseende eller att se sig själv på ett foto ur en osmickrande vinkel eller en kombination av samtliga. Triggerfaktorerna påverkar den upplevda ångesten och riktar den mot kroppen och ätandet, vilket i sin tur kan ge en falsk känsla av kontroll.

När det gäller hetsätning finns även en komponent av flykt, att fly genom att äta ”förbjuden” och för mycket mat. För en stund dövas oro och ångest för att efter en stund återvända med dubbel kraft.

Varningstecken för ätstörningar 

Det kan vara svårt att upptäcka att någon har en ätstörning, alla minskar eller ökar inte i vikt drastiskt och personer med ätstörningar blir bra på att anpassa och dölja sina problem. Men det finns några varningstecken du som vän, kollega eller chef bör uppmärksamma:

  • Personen har ett förändrat ätmönster och går till exempel på en strikt diet.
  • Träning eller fysisk aktivitet, lunchpromenader och liknande prioriteras och kan gå ut över och förhindra andra åtaganden.
  • Personen drar sig undan vid mattillfällen, väljer att äta själv eller på annan plats.
  • Ibland slutar personen med fritidsaktiviteter och sociala engagemang.
  • Personen isolerar sig – följer inte med på gemensamma luncher, eller tillställningar efter jobbet.
  • Upplevd förändring av personlighet och beteendeförändring som ökad trötthet, irritabilitet eller att personen fryser alternativt svettas mycket (på grund av försämrad temperaturreglering).
  • Att personen alltid går på toaletten och stannar länge där efter lunch eller måltid (observera att det inte alltid behöver vara en koppling till ätstörning utan kan ha andra förklaringar).
  • Förändring i vikt, viktminskning eller viktökning (observera att det inte alltid hör till en ätstörning).

Går det att bli frisk från ätstörningar?

Vägen till återhämtning från en ätstörning går ofta genom olika faser med olika nivåer av sjukdomsinsikt. I början av en ätstörning, och ibland under lång tid därefter, kopplas självkänsla starkt ihop med mat, vikt och utseende.

Beroende på i vilken fas personen med ätstörningen befinner sig i kan personer utifrån som vill hjälpa upplevas som hotfulla och som att de enbart är ute efter att förstöra exempelvis målet att gå ner i vikt. Kommentarer som påpekar viktförändring bör därför undvikas eftersom de tvärtom kan tolkas positivt och triggande för en ätstörd person.

Istället för att kunna ta emot hjälp kan personen isolera sig eller hitta på ursäkter för att slippa konfronteras. Därmed blir både det sociala livet och yrkeslivet påverkat och isoleringen i sig kan i sin tur förstärka ätstörningen. Ändå är människorna som finns runtomkring ofta vägen ut ur den onda cirkeln.  En familjemedlem, vän, kollega eller chef familjer som visar empati och sträcker ut handen blir ofta första steget mot ett tillfrisknande.

Vad kan du som chef eller kollega göra?

  • Visa att du ser, bryr dig om och vill hjälpa personen som verkar ha en ätstörning. Fråga personen hur han/hon mår: försök att fånga en stund där ni är själva och då det är lugnt omkring er och fråga rakt ut hur han/hon mår.
  • Nämn inte laddade ord som vikt, kropp, utseende och benämn inte den eventuella ätstörningen. Formulera i stället jag-budskap och ta upp något som du har lagt märke till ”jag ser att du verkar tycka det är svårt med lunchraster, mat och fika – stämmer det?”
  • Berätta att du finns kvar och lyssnar om personen i fråga vill prata om det här igen, längre fram.
  • Guida vidare till företagshälsovård, Frisk & Fri (riksföreningen för ätstörningar), psykolog eller vårdcentral. Ge konkreta uppgifter, länk till hemsidor eller telefonnummer – förmedla en känsla av ”det finns hjälp att få”.
  • Om du är chef kan ett tredjepartsamtal med en företagssköterska vara en bra idé – genom Qurant går du vidare och får hjälp här.

 

Visste du att vår vårdförsäkring Qurant Trygg även täcker ätstörningar och ger hjälp för medarbetare som behöver. Läs mer här.

Nyhetsbrev

Få senaste nytt från oss om personal och hälsa

*” anger obligatoriska fält

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Vi delar aldrig din e-post eller skickar spam. Läs mer om integritet och GDPR